Augustin Erba

Etikett: Så blir du en bättre journalist (och gladare)

  • Augustin Erba på Meg-mässan 8 mars

    Dina kommentarfält kan bli en tillgång istället för en belastning. Augustin Erba leder ett samtal på de första Mediedagarna i Göteborg. Mediedagarna är ett nystartat projekt som är tänkt som en mötesplats för alla medier, från nyhetsjournalistik till litteratur och sociala medier.

    Ur programmet:

    ”Meg är en mötesplats som uppstår ur ett tydligt behov. Ett behov av att dela idéer och inspirera andra som påverkar vårt medielandskap. Eftersom tekniken, användandet och mediernas innehåll fullständigt har förändrats de senaste åren är det på tiden att Meg samlar allt under ett och samma tak – innovation, innehåll och idéer.
    Meg är alltså ingen vanlig mässa. Den är nämligen inte till för en speciell bransch eller yrkeskår utan riktar sig till alla som är med och påverkar hur vårt medielandskap ser ut – oavsett om du har en blogg, en gigantisk mediekoncern eller tillverkar filmkameror. På så sätt samlar vi mer kunskap, om allt från ny teknik och teknologi till mediernas innehåll, ansvar och nytta.
    På Meg får du se de stora medieaktörerna delta i seminarier och ge föreläsningar. Du kan också inspireras av debatter och intervjuer där aktuella ämnen, trender och nya idéer vädras”

    Torsdag 8 mars, kl 16.00-16.45 i sal G3 leder Augustin Erba ett samtal om hur Sveriges Radio arbetar med publikdialog och modernisering av journalistiken. Medverkar gör bland andra Cilla Benkö, Vice VD Sveriges Radio, Cecilia Djurberg mfl.

    Augustin Erba har tidigare skrivit om dialogen på webben på Medieormen under rubriken : ”Skrota kommentarsfälten”. Han har också skrivit journalisthandboken ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” där det finns flera kapitel om journalistrollen.

    Till Meg-mässan kommer också Paul Lewis från The Guardian, Eva Hamilton från SVT, Torbjörn von Krogh från Institutet för Mediestudier, Ulla Svensson från Sveriges Radio och många, många fler.

    Hela programmet för Mediedagarna i Göteborg hittar du här.

    Sveriges Radios pressmeddelande hittar du här.

  • Augustin Erba ger tips i UR Play

    http://ur.se/play/160132

    UR Play har lagt intervjun med Augustin Erba som sändes i Kunskapskanalen. Han svarar på frågor om det finns talang, om kvalitén på Janne Josefssons frågor och hur journalister eller blivande journalister. Han ger tips om hur du ska sluta skjuta upp saker, ger karriärråd till publiken och mycket annat.

    Och, till skillnad från de andra klippen från bokmässan, är både bild och ljud bra.

  • Möt Augustin Erba på bokmässan – torsdag

    Augustin Erbas program på bokmässan finns här:

    Vad har du tänkt att göra på bokmässan?

    Jag har kallats för ”journalistikens Dr. Phil” av kulturjournalister jag coachat (det ska förstås till kulturjournalister för att göra den sortens analys), så jag tänkte att jag skulle pröva det spåret fullt ut. Folk får ställa frågor och så får vi se om jag klarar av att hjälpa till. I vanliga fall sitter jag ju i dagar och analyserar reportrars och redaktioners material innan jag möter dem under flera timmar och går igenom lösningsmetoder för deras specifika problem.  På bokmässan så kanske folk har förståelse för det blir lite lättviktigt.

    Hur blir det med din årliga svitfest ihop med @Erik_Helmerson?

    Med tanke på att ordningsmakten fick gripa in förra året och köra ut hundratals gäster från våningsplanet misstänker jag att svitfester är förbjudna i år. Mycket förbjudna.

  • Augustin om veckan som jourhavande medjournalist.

    Igår var sista dagen som Augustin Erba svarade på frågor på Norstedts blogg.

    Hur har det gått?

    Vi journalister pratar gärna om vad vi har gjort, men alldeles för sällan hur vi har gjort det. Det finns ett sug att diskutera arbetsmetoder och det tycker jag märktes under veckan.

    Vad har varit roligast?

    Eftersom jag delar min tid med att vara byråkrat på radion och skriva på min roman, har jag väldigt lite av lustskrivandet. Förr, när jag hördes i radio eller syntes i TV varje dag, så fick jag omedelbara och ständiga reaktioner från publiken. När jag i fredags skrev den där  texten om hur vi journalister ser på ”vanliga människor” och möttes av en sådan ström av reaktioner, då kände jag hur mycket jag har saknat att få vara med i nuet. Jobbar man i projektform, som jag gör på radion, och med romaner, då märks resultatet av en hård dags arbete först om några år, om det ens märks alls.

    Vem fick boken som du lottade ut?

    Nina som frågade om journalisternas pressade arbetssituation.

    Vad ska du göra nu?

    Jag planerar för bokmässan – förra året var det ju första året som skönlitterär debutant. I år ska jag prata mest om att bli en bättre journalist (och gladare).

  • Sista frågan på Norstedtsbloggen

    Augustin Erba svarar under
    denna vecka på frågor om journalistik
    på     Norstedtsbloggen. Här är frågorna från lördagen:


    Vad säger du Augustin, får man skriva om ett intervjucitat så att det blir mer ”skriftspråk”. Får man formulera om det intervjupersonen säger så att andemeningen blir exakt densamma men det ser snyggare ut – och texten vinner på det rent stilistiskt?
    “Stilist”

    Hej,
    Du beskriver ett vanligt dilemma för tidningsjournalister. I alla år har de som jobbat på tidning kunnat arbeta relativt fritt med sina frågor och svar.

    Du har kunnat fråga: ”Så det var färre väljare än vanligt som gick till valurnorna?”och fått svaret. ”Ja, det kan man väl säga.”
    Och så har du skrivit det i tidningen så här: ”Färre väljare än vanligt gick till valurnorna på söndagen”, säger Jesper Jespersson, valanalytiker.

    Och din fråga till mig präglas också av tydligt tidningstänkande. Du menar att vi journalister väljer mellan två varianter. Antingen måste man använda ett dåligt svar eller så måste man formulera om det.

    Jag tror inte att valet står mellan dessa två. Det finns ett tredje alternativ. Detta tredje alternativ har jag skrivit omfattande om i boken, så det blir bara en bråkdel här i bloggen. Det tredje alternativet är att inte hamna i problemet överhuvudtaget.
    Sättet du undviker att ha fula, obegripliga svar är genom att bli vassare på att formulera dina frågor.
    Radio- och TV-reportrar har sedan länge varit tvungna att ställa bättre frågor, för att de inte kan formulera om vad intervjupersonen säger.
    Om du ställer öppna, men precisa frågor, så minskar du mängden med dåliga svar.

    Istället för att fråga ”Så det var färre väljare än vanligt som gick till valurnorna?”
    tycker jag du ska fråga: ”Hur var valdeltagandet?”

    Inte nog med att du får ett svar som antagligen låter i stil med ”Det var färre väljare än vanligt som röstade”, du kan också få veta något du inte visste förut.

    Din slutna fråga ”Så det var färre väljare än vanligt som gick till valurnorna?”  tvingar din intervjuperson  att prata om antalet väljare, fast det kanske var något som du inte känner till som var intressantare. Om du ställer frågan ”Hur var valdeltagandet”, kan du till exempel få svaret : ”I år var det rekord i antalet pensionärsröster.”

    Hoppas det var till någon hjälp.
    /Augustin

    Augustin Erba har skrivit “Så blir du en bättre journalist (och gladare)” som just kommit ut på Norstedts. Under denna vecka tar han emot frågor från skribenter, journalister och studenter. Du får vara anonym. Skicka din fråga i kommentatorsfältet eller till augustin.erba@gmail.com eller på twitter @augustin_erba

    Mer information om ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” finns här.
    Du kan läsa första kapitlen i boken här.

  • Att göra det mesta av sin tid och slippa prestationshets

    Augustin Erba svarar under
    denna vecka på frågor om journalistik
    på     Norstedtsbloggen. Här är frågorna från torsdagen:

    Augustin. Fråga: Det är en väldig hets därute. Man ska jobba på ett spännande ställe, landa stora jobb varje dag och ständigt ha ett ess i rockärmen. Får man vara bekväm som journalist och nöja sig med att gå till jobbet, göra sina två-tre artiklar och sedan åka hem med gott samvete? Min fråga är alltså; hur mycket bör man som journalist piska sig själv att prestera?
    Vänliga hälsningar
    Nina

    Hej Nina,
    Att hitta en rimlig arbetsmängd är beroende av en massa olika faktorer och vilken person du är. För somliga är att “piska sig själva” att arbeta dygnet om. För andra är det att börja jobba redan 9.30 på förmiddagen. Jag kommer med några funderingar här, och känner du inte igen dig, så hör av dig igen.

    – Var i karriären befinner du dig? Om du är nyutexaminerad och bor i Ödemarken kanske du tycker att det är värt att jobba hårdare under en period för att få bättre arbetsuppgifter eller en bättre arbetsplats. Ungefär som att leva på burkravioli i en månad för att kunna åka till London en helg. Om du redan har ditt drömjobb gäller det att hitta en arbetsnivå som gör att du kommer hem och är stolt och nöjd över vad du har gjort och inte gråtfärdig av utmattning.

     – Hur ser ditt liv ut? Mitt i skilsmässan eller bebisåren eller förälskelsen är det synd att jobba ihjäl sig. Säg som det är till chefen, det är bättre än att maska. Prioritera i ditt liv. Småbarnsföräldrar är ofta bra på att disponera sin tid, eftersom de inte kan såsa kvar efter att dagis har stängt. Så även om du inte är kvar på jobbet, ha inte dåligt samvete – du kan ha fått minst lika mycket gjort som de som jobbar dygnet runt.

    – Var är du om tio år? Ha en plan för vad du vill göra framöver. Även om ditt mål är att vinna journalistpris i parti och minut, så är det ingen som orkar ligga på topp hela tiden. Se till att du har metoder för en hyfsad lägstanivå. Fatta strategiska beslut: “Den här storyn ska jag lägga allt på – den har potential.” “Den här storyn nöjer jag mig med att göra ut.” “Den här får någon annan göra, som redan har läst in sig.”Ingen mäktar med storverk varje dag.

    Jag tycker själv det är svårt – mitt grundtillstånd är att jag inte tror att jag duger om jag inte tvingar mig att överprestera. Ett av sätten jag hanterar det på är att jag har en kom-ihåg-lista lätt tillgänglig. På den har jag skrivit upp de bra saker jag gjort de senaste åren. Då tycker åtminstone jag att det blir lättare att leva med de där dagarna då allt känns motigt och jag inte orkar mer än bara göra det jag måste.Och skriv inte den där listan när du är trött, för då kan den bli lite kort. Skriv den när du känt dig som en succé åtminstone någon del av dagen.

    @augustin_erba Jag undrar vad jag ska göra av all dötid när jag väntar på att folk ska ringa tillbaka. Kreativa förslag mottages tacksamt…
    Tove

    Hej Tove,
    Om du är hyperambitiös skaffar du ett speciellt projekt – det kan vara allt ifrån ett gräv till att lära dig arabiska som du tar itu med under dina överblivna minuter. Det tar  tid att skifta mellan olika aktiviteter, så om du ska vara framgångsrik behöver du ha förberett dig.

    Så här gör du: dela in din uppgift (t ex grävet) i femtio små enheter som du sorterar efter tid som går åt: Intervju med kriminell politiker 2 h, mejla pressekreteraren med förslag på intervjutid 5 min, rita dramaturgisk kurva för reportaget 10 minuter, läsa ett kapitel i boken företagekonomi osv.
    Då kan du alltid, utan startsträcka, göra något vettigt av din dötid. Se till att du har listan tillgänglig i din anteckningsbok, telefon eller iPad. Detta för den hyperambitiösa.

    Det finns annat du kan göra: koppla din fasta telefon till mobilen, så du inte är fastlåst vid skrivbordet och ta en promenad runt din arbetsplats (eller huset om du jobbar hemifrån).

    Du kan sätta upp en plansch på väggen med rörelser du ska göra för att slippa musarm och göra dem varje gång du har dötid.

    Eller hämta en kopp te till någon medarbetare du tycker om och som ser stressad ut.

    Du skulle också kunna städa ditt skrivbord. Här har jag lagt ut hela kapitlet om skrivbordrensning för läsning.

    Jag hoppas det var till hjälp.

    /Augustin

  • Att knäcka älg och att anklagas för att jobba på kvällstidning.

    Augustin Erba svarar under
    denna vecka på frågor om journalistik
    på Norstedtsbloggen. Här är frågorna från tisdagen:

    @augustin_erba Kan du tipsa om roliga sätt att sätta sprätt på lokala återkommande jobb, älgjaktstart, luciatåg, för 57e gången?

    “Twitter-Eva”

    Hej Eva,

    Det bästa med älgjaktstart och luciatåg är att publiken älskar det. Det sämsta med det är att vi journalister har gjort samma version av det om och om igen.

    Det finns sätt att pumpa liv i de årligen återkommande nyheterna. Jag har beskrivit en del av det i min bok under rubrikerna “Vilka nyheter är återkommande?” och “Hur får jag originella idéer?”.

    Redaktioner slarvar ofta med idéarbetet. Vad du behöver är att spåna ner trettio idéer att göra älgjaktstarten på. Det räcker om en enda idé är bra, så du kan skriva ner hur värdelösa idéer som helst. Det viktigaste är att du inte ger upp. Och, eftersom jag försöker leva som jag lär, kommer här trettio idéer till hur man täcker älgjakten (ocensurerat och precis som jag skrev dem):

    Älgköttskock

    Älgköttsrensare

    Vapenspecialist

    Kulspecialist

    Inlagd älg

    Hur går det för barnen som får följa med pappa i älgjakten

    Hur går det på mammafronten – fortfarande ont om mammor?

    Hur ofta skjuter älgjägare varandra egentligen?

    Hur mycket ökar sjukskrivningarna på älgjaktens morgon?

    Hur går det till när man tar jägarexamen och ska ut på sin första jakt?

    Vad säger älgjägarna om hundar?

    Vilka hundar passar till älgjakt?

    Jag är rädd för kor, finns det folk som är rädda för älgar, men som ändå jagar dem?

    Varför kan man äta en skjuten älg, men inte en överkörd älg?

    Känner vi någon som blivit jagad av en älg?

    Känner vi någon som jagat älg, men sprungit på en björn i stället?

    Kan vi hitta någon som jagat älg, men förvandlats till jagad?

    Hur många älgar får man skjuta per älgjägare?

    Vilket är det bästa älgreceptet?

    Kan vi hitta en vegetarian som jagar älg?

    Finns det älgryttare?

    Finns det folk som vill fridlysa älgar?

    Vad säger tyskarna som kommer hit för att jaga älg?

    Kan vi få följa med någon tysk som är här på älgsafari?

    Hur är det med tjyvskyttet på älg?

    Filmen jägarna, hur var det med den? Skådisen i den, vad han nu hette, jagar han älg nuförtiden?

    Kan man ta med en kock ut på jakten och laga älgen på plats?

    Kan man göra kläder av älgens skinn?

    Hur gick det för de där smyckena av älgbajs som var så trendigt häromåret.

    Finns det tama älgar och hur blir de skyddade under jaktsäsongen?

    Det här tog mig tio minuters koncentration, men nu har jag ett antal idéer att välja på. De flesta är naturligtvis uttjatade och inget att ha, men jag blir sugen på jagade jägare och på älgjägare som skjuter varandra.

    Förhoppningsvis kan du snart ha en story som låter:

    “Nu börjar älgjakten, och 90.000 älgar kommer skjutas. Men det är inte bara älgar som skjuts. Varje år skjuter dussinet jägare också varandra. Vi ska få träffa Hans-Erik som ska ut på älgjakt i år. Hans-Erik, vad var det som hände förra året, när du gick genom skogen på väg till ditt pass?”

    Hej Augustin,
    När jag presenterar mig som journalist på fester händer det att folk kommer fram till mig och är fulla och arga och säger “dom där jävla kvällstidningarna”. Vad borde jag svara?
    “Jobbar ej på kvällis”

    Hej “Jobbar ej på kvällis”,

    Att vara journalist i privatlivet är både fest och pest. Det är fest därför att du vet mer om allt det som folk helst vill prata om. (Läs förresten gärna: “Fem saker du bör veta innan du börjar dejta en journalist” ). På en fest blir du snabbt medelpunkt eftersom de andra bara kan prata om vad de hört på radio, medan du kan berätta om vad du själv upplevde när du träffade en bleksvettig Littorin på presskonferensen. Eftersom det dessutom är ditt jobb att dramatisera så är du antagligen bra på att berätta historier. Vilket för oss till det som för många journalister upplevs som pest – att förknippas med kvällstidningar.

    De som jobbar på kvällstidningar är – och du kanske inte gillar att höra det här – väldigt bra på att berätta historier.

    Jag föredrar att jobba med människor som någon gång har jobbat för en kvällstidning eftersom min erfarenhet är att de jobbar snabbt, är bra på vinklar och förstår dramaturgi.

    Du kan välja två strategier när du blir anklagad för att arbeta på kvällstidning, det ena är att säga att du också avskyr kvällstidningar och leta upp någon motsvarighet hos den anklagande parten: är det en polis kan du påpeka att han nog inte gillar att buntas ihop med kapten Klänning, om det är en skådis kanske han kanske inte gillar att kallas för hustrumisshandlande suput och så vidare.

    Ditt andra alternativ är att försvara kvällstidningen. Det lättaste (och mest underhållande) sättet är att fråga personen hur han fick veta vad som stod i kvällstidningen. På vilket personen alltid svarar att den läste det på löpsedeln. Då frågar du om personen brukar läsa kvällstidningen. På vilket personen alltid svarar med avsky: Nej, aldrig. Då frågar du hur personen vet vad som stod i artikeltexten. Touché.

    /Augustin Erba

    Augustin Erba har skrivit “Så blir du en bättre journalist (och gladare)” som just kommit ut på Norstedts. Under denna vecka tar han emot frågor från skribenter, journalister och studenter. Du får vara anonym. Skicka din fråga i kommentatorsfältet eller till augustin.erba@gmail.com

    Mer information om ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” finns här.

  • Att bli kufig av ensamarbete och att få tag på makthavare

    Augustin Erba svarar under denna vecka på frågor om journalistik på Norstedtsbloggen. Här är frågorna från måndagen:

    Hej Augustin, ser fram emot att läsa din bok. Här kommer min fråga:

    Jag är frilansare och sitter ofta hemma ensam. Ibland jobbar jag i bara kalsongerna. Och ibland får jag för mig konstiga saker, som att raka hela kroppen. Är det vanligt?
    “Skånsk frilansreporter/författare”

    Hej “Skånsk frilans”,
    När en journalist ska bestämma sig för om hon (eller i ditt fall – han) ska frilansa finns det några saker man bör fråga sig. Jag har utvecklat detta i kapitlet “Hur vet jag om jag vill frilansa?” i min bok, men i korthet kan man säga att du bör fråga dig hur beroende du är av sällskap för att inte bli kufig.

    Du bör också fråga dig själv varför du är frilans. För somliga människor är det höjden av livskvalitet att gå omkring i kalsonger en helt vanlig torsdag, för andra skulle det kännas som om de inte jobbade på riktigt. När det gäller kalsonggåendet vill jag också varna för att det kan höras på din röst. När du ringer från en redaktion full med folk och kan säga “Hej, det är är Nils Nilsson från Aktuellt”, då får du antagligen pondus i din röst. När du ringer från ditt hem kan det tyvärr hända att du säger “Hej, det är Nils Nilsson” och även om du inte säger det, så kommer du att känna att resten av meningen är “och jag står här intill min obäddade säng, frukostresterna står kvar på bordet och jag är iklädd enbart kalsonger.”

    Det krävs också disciplin för att arbeta ensam och sätta sig vid skrivbordet och jobba, när det finns så mycket annat i hemmet som pockar på ens uppmärksamhet. Som rakapparaten till exempel. Är du ny som frilans, kan det vara en bra start att sitta i lokal med andra frilansar under några veckor – bara för att pröva vad som händer.

    Den andra delen av din fråga: “om det är vanligt”, kan jag tyvärr inte besvara med någon vetenskaplig trovärdighet. Jag har bara min egen erfarenhet från den tiden då jag själv frilansade ensam hemifrån. Och den erfarenheten säger mig en tydlig sak: Det kliar som fan.
    /Augustin

    Hallå Augustin, vad gör man när kommentarer från en viss makthavare är nödvändiga för ens artikel – och han/hon konstant vägrar att ringa tillbaka? Gör sig oanträffbar, helt enkelt.
    “Slitvarg”

    Hej “Slitvarg”,

    Jag tolkar din fråga som att det gäller en makthavare som medvetet undviker dig. Jag föreslår att du låter tidsaspekten styra ditt beteende.

    1. Om du har gott om tid (för du att du har ett långt grävprojekt): Åk till makthavarens arbetsplats, sedan till hem eller andra platser där makthavaren kan tänkas finnas. Prata med omgivningen (helst inte barn under 18 år), men gärna med sekreterare, kollegor och annat. Ju tydligare du visar att du inte kommer att ge upp, desto större är möjligheterna att makthavaren väljer att prata med dig. Det minsta du får är interiörer från makthavarens vardag, och det kommer ge mer liv till ditt reportage. Det är naturligtvis fullständigt legitimt att ta reda på när makthavaren kommer till Visby flygplats och stå och vänta utanför ankomsthallen. I det här fallet är makthavarens kommentar nödvändig eftersom hela ditt gräv hänger på makthavaren och därför får du inte ge upp. Det motiverar också tiden du lägger på att få tag på kommentaren.

    2. Om du har mindre gott om tid – kanske någon dag: Ring sekreterare, mobiltelefonnummer och kollegor en gång var tionde minut. Ställ mobiltelefonen på påminnelse och så fortsätter du ringa tills de andra i luren skrattar, skriker eller hotar. Fråga dem var makthavaren är just nu och fråga vilka som är med dem. Ring personen som står intill makthavaren och säg att makthavarens telefon verkar vara avstängd (eftersom han inte hört av sig) och be personen räcka över telefonen till makthavaren. Använd sociala medier: twittra ut frågan om någon har sett makthavaren eller vet var makthavaren är. Ring makthavarens chef och fråga varför makthavaren inte hört av sig. Jag brukar avkräva makthavarens chef den där kommentaren (fast jag vet att den inte går att använda) – det brukar få chefen att skrämma fram sin underhuggare, hellre än att själv hamna i rampljuset. Jag tycker också att du under dagen, ska söka andra, liknande makthavare, och se om du får napp där. Såvida du inte håller på med ett gräv, finns det ofta fler makthavare som kan tänkas vara relevanta, även om somliga förstås är mer relevanta än andra. Om du i slutet på arbetsdagen fortfarande inte fått tag på makthavaren föreslår jag att du skriver att du har sökt Y vid ett dussintal tillfällen under dagen, men inte fått något svar. Viktigt här att du skriver “dussintal” så alla förstår att det inte är du som ringt en halv signal och sedan kvickt lagt på, utan att du verkligen försökt.

    3. Om du har ont om tid (för det är ingen stor nyhet). Du har kanske en timme på dig att skriva din notis och få makthavarens kommentar: Det här är den suraste och svåraste varianten. I det här fallet tänker jag att du, efter att ha jagat i din timme, får förhandla med din redaktör (som jag förutsätter var den som krävde kommentaren) – säg att makthavaren smiter från kommentaren och föreslå att ni kör ut nyheten utan kommentar. Säg att ni kan köra kommentaren som uppföljning.

    4. Ibland kan det bli som när Expressen ”intervjuar” Littorin utanför videobutiken idag. Jag gissar att reportern råkade stöta på Littorin och småsnackade lite med honom. Oavsett om reportern gömt sig i videobutiken sen Almedalsveckan i väntan på Littorin, eller om han bara råkade springa på honom när han skulle hyra sin film…en story blev det.
    Jag hoppas det var till hjälp.
    /Augustin
    Augustin Erba har skrivit “Så blir du en bättre journalist (och gladare)” som just kommit ut på Norstedts. Under denna vecka tar han emot frågor från skribenter, journalister och studenter. Du får vara anonym. Skicka din fråga i kommentatorsfältet eller till augustin.erba@gmail.com

  • ”100 idéer på 15 minuter”

    I helgen höll Augustin Erba en workshop för nordiska frilansar. Han lärde ut tekniker för att få originella idéer. Här är några reaktioner

    Från danska FreelanceGruppen: 100 idéer på 15 minuter.
    (Obs att artikeln är på danska)
    Från Frilansjournalisten.nu: 120 besökare på Nordic Freelance

    Norsk journalistlag: Opphavsrett viktigst på Nordisk

    (Obs artikel på norska)

  • ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” finns fortfarande inte i bokhandeln. Sorry.

    ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” skulle ursprungligen funnits tillgänglig för recensenter och bokhandeln redan i mitten av augusti (recensiondatum var satt till 25 augusti, men gäller inte längre). På grund av försening från lagret har boken inte skickats ut förrän nyss och i dagarna börjar den komma ut till de som förhandsbeställt den. Den finns ännu inte i bokhandeln, fortfarande enbart på internetbokhandlar som bokus.

    – Jag hoppas det här inte ställer till alltför mycket problem för de som valt att använda boken som kurslitteratur under höstterminen, säger Augustin Erba som beklagar förseningen.

  • Så får du ordning på ditt skrivbord

    Detta kapitel ur ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” publicerades i senaste numret av grävande journalisters tidskrift SCOOP. Nedan följer artikeln. Du kan börja prenumerera på SCOOP via den här länken.

    Om du är nöjd med hur ditt skrivbord ser ut, kan du hoppa till nästa artikel.

    Om du har ett stökigt skrivbord, men genast hittar alla papper du vill, kan du hoppa till nästa
    artikel.

    Om du inbillar dig att det är ett mått på konstnärlighet och kreativitet att ha ett stökigt
    skrivbord och att du skulle förvandlas till en anal tråkmåns av att äntligen hitta bland dina
    papper och slippa ligga efter med svar på e-post som du inte ens minns att du har fått,
    varsågod och hoppa till nästa artikel.

    Mina år som coach har lärt mig att om det inte finns en vilja till förändring är det meningslöst
    att försöka hjälpa. Det här kapitlet är alltså till för dig som har insett att du skulle må bättre
    om ditt skrivbord var mer organiserat; om din inkorg inte var så full att du blir gråtfärdig när
    du öppnar den. Jag använder begreppet skrivbord i dubbel bemärkelse – både ditt skrivbord
    på datorn och det skrivbord du sitter vid.

    Du som har jobbat som journalist några år vet hur mycket tid som går förlorad om du inte
    hittar adressen eller telefonnumret till den person du intervjuade för ett år sedan och vill
    intervjua igen. Du ringer dig igenom samma kedja som du gjorde förra året och är arg på dig
    själv över att du inte fått snurr på adressboken eller arkivet.
    Det förekommer myter kring ordning och en av dem är att stökighet tyder på kreativitet. Gå
    runt på din arbetsplats och titta själv. Det enda som är säkert vad gäller stökiga människor är
    att de är just – stökiga. En annan myt är att stökigheten är medfödd och obotlig: antingen är
    du en stökig människa eller inte.

    Det första steget till ditt nya, rena skrivbord är att konstatera att dessa myter saknar
    vetenskaplig grund och att det inte finns några som helst belägg som strider mot att städning
    är en fråga om övning. Det är istället kreativt att lista ut ett sätt att hålla ordning på sina
    papper.

    Gör så här: Om du har haft ett stökigt skrivbord har du antagligen – med något års eller några
    månaders mellanrum – rensat ut. Det tog gissningsvis lång tid och du lyckades inte riktigt
    bli färdig. Kanske började du med att skaffa nya pärmar och några tidskriftssamlare. Kanske
    skapade du några nya mappar i datorn. Det hjälpte antagligen inte. Efter några veckor såg det
    likadant ut igen.

    Arbetsmetodiken för att skapa ordning är istället att behovspröva din vardag – för det är
    vardagen som styr om du lyckas hålla ordning eller inte.

    För dig som vill fördjupa dig i konsten att hålla ordning finns flera bra böcker och
    webbplatser. Rekommenderad fördjupning kommer i slutet av den här artikeln, men jag vill
    redan här nämna min favorit –”Organizing from the Inside Out” – den boken botade mig
    från mitt beteende som skrivbordshamster och gjorde mig till mannen med det blankaste
    skrivbordet i korridoren. Det är tankarna från den boken som ligger till grund för det här
    kapitlet.


    Tillbaka till ditt skrivbord. Nu ska vi utifrån din vardag skapa din personliga struktur.

    1. Kategorisera det som kommer in. Ta varje papper som finns på ditt skrivbord och bestäm
    en kategori för pappret. Och du får inte skapa en kategori som heter ”övrigt”. Skriv upp vad
    kategorin heter på en post-it-lapp som du lägger på golvet ihop med pappret.
    Nu kommer du antagligen att märka att du har sparat en del referensmaterial på skrivbordet.

    Vad gör du till exempel av ett utskick eller en utredning som du tänker att du borde göra
    reportage om? Antingen placerar du den i en hög märkt ”idéer till kommande reportage” eller
    så märker du den ”researcharkiv”.

    Du kommer också att märka att du hittar saker som du egentligen borde göra något åt. Gör
    inte det! Nu är det dags att kategorisera, inte sitta och småläsa saker som du borde ha åtgärdat
    för länge sedan. Hur går det?

    Förhoppningsvis sitter du nu på ditt kontor med ett dussin eller fler högar märkta med vad de
    innehåller.
    Nu är ögonblicket att börja fundera över förvaring. Vad behöver du inom synhåll och vad kan
    du gömma bort i bokhyllan vid väggen? Vad har legat på ditt skrivbord i ett halvår, fast du
    lika gärna kunde kastat det?

    2. Skilj på pågående och avslutade processer. Avslutade processer kan förvaras – du kan
    stoppa dem i bokhyllan eller i arkivet. Pågående processer kan du behöva ha nära till hands –
    kanske i form av mappar på eller intill skrivbordet.

    3. Sluta använda ditt skrivbord som en gigantisk kom-i-håg-lista. För in de saker du behöver
    få gjort i en riktig lista. Ännu bättre: för in dem i din almanacka på de datum du ska göra
    dem. Har du din almanacka i telefonen eller i annat digitalt format kan du också lägga in
    påminnelser. När du hädanefter stoppar undan en uppgift så att den hamnar utom synhåll
    behöver du se till att den hamnar antingen i din kom-ihåg-lista eller i din almanacka.

    4. Nu när har du en uppfattning om vilket utrymme du behöver, kan du med gott samvete
    skaffa pärmar (som du förstås märker upp), eller mappar, anpassade till dina åtaganden.

    Grattis – du har nu en fungerande struktur (som du naturligtvis utvärderar regelbundet) och
    din största utmaning är att se till att du arkiverar de avslutade processerna och uppdaterar din
    lista med saker du ska göra.

    Här kommer ett bonustips. Om det finns en hög med saker du borde göra något åt
    kan du sortera in dem i följande kategorier ”Åtgärdstid en minut”, ”Åtgärdstid fem
    minuter”, ”Åtgärdstid en timme”. Om du har tidskriftssamlare med uppgifterna uppdelade på
    det sättet, och du får fem minuter över, vet du vilken pärm du ska hitta din uppgift i.
    Jag föreslår att du, när du har städat ditt skrivbord, startar ditt nya liv med att tömma
    pärmen ”Åtgärdstid en minut”. Och sedan, när ditt nya, organiserade liv har börjat, föreslår
    jag att du inte skjuter upp enminutare om det inte är verklig deadline-kris med något annat.

    På samma sätt som du nu organiserat ditt fysiska skrivbord kan du nu ta itu med ditt virtuella.
    Sortera mejlen (eller dokumenten du har) i olika kategorier. Ärenden för du in i almanackan
    istället för att använda din mejlbox som att-göra-lista eller kom-ihåg-lista. Texter eller
    information du behöver spara kan du antingen skriva ut eller spara i särskilda mappar på
    datorn. Om du har tusen mejl i din mejlbox kan du pröva något radikalt – samla alla mejlen
    som är äldre än tre månader och släng dem eller flytta dem till en särskild mapp. Om det
    verkligen var viktigt kommer den som mejlade dig höra av sig igen.
    Om det sista du gör varje dag är att sortera och städa ditt skrivbord och sortera din mejlbox,
    kommer du varje morgon till ett fräscht och rent skrivbord och kan fokusera på det du ska
    göra idag.

    Texten är ett omarbetat utdrag ur Augustin Erbas kommande bok ”Så blir du en bättre journalist (och gladare) – handfasta råd om kreativitet, karriär och kärlek på jobbet”(Norstedts). Boken kan du köpa här —-> Bokus.se


    Snabbtips: så håller du mejlboxen/skrivbordet tom(t)


    Sådant som ska åtgärdas – för in det i din kalender.
    Sådant som inte hör till dig – släng direkt.
    Sådant som du inväntar svar på – arkivera.
    Sådant som du kan behöva – in i referensarkivet.
    Ha förvaringsmetoder som är anpassade till dig.

    Lästips om att få saker gjort:


    Julie Morgenstern, Organizing From the Inside Out (1998). Ja, du fick detta tips en gång till.
    Julie Morgenstern, Never Check E-mail In the Morning: And Other Unexpected Strategies for
    Making Your Work Life Work (2005).     Uppföljare med ytterligare goda råd.
    David Allen, Få det gjort (2007). Innehåller den grundläggande metoden att inte bara skriva
    upp saker du vill få gjort, utan också bestämma när.
    Francis Wheen, How Mumbo Jumbo Conquered the World (2004). Underhållande och ilsket
    bland annat om självhjälpsböcker som påpekar självklarheter. (Detta tips för att du inte ska
    tappa bort dig bland alla mina råd.)
    Webbplatser: Lifehacker.com, unclutterer.com

  • Nu finns ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” att köpa på Bokus

    – Det började med att jag skrev ner allt intressant jag diskuterat under dagen, säger Augustin Erba.

    Under flera år arbetade Augustin med att coacha journalister, handleda programledare och ha workshops med redaktioner; Nyhetsredaktioner, kulturprogram och humorgrupper – och för varje ny genre utvecklade Augustin Erba tekniker för att journalisterna själva, efter mötet, skulle kunna öva på de svåra momenten i sitt arbete tills de kände att de inte längre hindrades i sin vardag.

    – Jag tyckte att samtalet och diskussionerna ofta ledde fram till nya saker och metoder som jag inte hört talas om förut. Och när jag skickade några av anteckningarna till Maria Sjödin på Norstedts förlag, så ville hon göra en bok av råden.

    Augustin Erba coachar inte längre, hans arbete ihop med Sveriges Radios ledning tar upp det mesta av hans tid. Och den tid som blir över ägnar han åt uppföljaren till romanen ”Ensamhetens broar”.

    – Fast ibland händer det att redaktioner som jag är lite kär i frågar om hjälp, och då har jag svårt att säga nej. Jag hade workshop med utrikeskorrarna häromveckan. Det fina med att få jobba med folk som är så fruktansvärt duktiga är att diskussionerna och problemlösningen kan bli något att bära med mig länge.

    Från och med nu finns ”Så blir du en bättre journalist (och gladare) – Handfasta råd om karriär, kreativitet och kärlek på jobbet” att köpa på internetbokhandlarna. Bokus har just sänkt priset på boken och har dessutom en lägsta-pris-garanti.—> Bokuslänk

  • Boken försenad – recensionsdatumet obsolet…

    ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” blev försenad i utskicket från lagret. Därför är recensionsdatumet 25 augusti inte användbart, eftersom boken inte funnits tillgänglig. Boken ska dyka upp i bokhandlar, hos internetbokhandeln och hos recensenterna inom de närmaste dagarna, säger Norstedts pressansvarige.

  • Norstedts pressmeddelande: ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)”

    Hur fångar du dina läsare? Hur höjer du din lön? Hur vet du om du vill frilansa? Hur får du ordning på ditt skrivbord? Hur får du din röst att låta bättre? Hur ska du lägga upp arbetet när du ska göra ett reportage?

    Det här är bara några av de frågor som Augustin Erba arbetat med tillsammans med några av Sveriges och Finlands främsta journalister. Under åratal av workshops och coachningar har Augustin Erba tagit fram lösningar som hjälper dig som är journalist eller försörjer dig på att skriva.

    Augustin Erba arbetar just nu med att organisera ledningen på Sveriges Radio, men har tidigare arbetat på SVT Aktuellt, TV4, Ekot, Folkradion, UR och Morgonpasset i P3. Han har frilansat för DN, SvD och ett antal tidningar och kom ut med den prisbelönta romanen Ensamhetens broar under 2009.

    Den bredd Augustin Erba fått genom att arbeta som producent, desk, programledare, reporter och researcher inom press, radio, tv och webb har han använt för att utforska grunderna i hantverket. Under tjugo år har han arbetat med att utveckla och förfina tekniker som gör din vardag som journalist lättare.

    Pressröster:
     · Vi använder hans metoder nu, vi kallar det Erba-stuk.
    Stor rikstäckande redaktion

    · Som att någon kommit in och ruggat upp hela redaktionen med stålborste.
    Framstående kulturjournalist

    · Det förändrade mitt liv, jag menar verkligen det.
    Journalist med över tjugo år i yrket.

    Recensionsdag 25/8

    För beställning av recensionsexemplar och övriga frågor kontakta:
    Fanny Birath, Norstedts
    08-769 88 83 eller fanny.birath@norstedts.se

    Ladda ner den här informationen som PDF: Så blir du en bättre journalist

  • Släppdatum klart för självhjälpsboken för journalister

    Recensionsdatum för ”Så blir du en bättre journalist (och gladare)” är 25 augusti. Troligen kommer boken finnas tillgänglig i butiker i god tid.

  • Augustin hjälper dig hjälpa dig själv imorgon kväll

    Följ med in i de litterära äventyrens värld och låt dig inspireras till nya stordåd. Boktips om hjältar och hur du själv blir en hjälte i självhjälpsböckernas förtrollande värld.

    Augustin Erba och Tidningen Vi Läsers bokdoktor Nina Frid ger boktips och pratar om böcker på Kulturhuset i Stockholm i morgon kväll.

    Augustin läser också en nyskriven novell om en hjälte.
    21 april kl. 18.00, Ekoteket i Kulturhuset i Stockholm

  • Du kan se workshopen på nätet

    Den workshop i grävande journalistik som Augustin Erba tillsammans med Nuri Kino höll på Gräv 2010 kan du se i efterhand på bambuser. Följ den här länken och spola fram till 1.27.00 i invigningsceremonin.

  • Här är omslaget till nya boken