
Att skriva skönlitterärt om vikingatiden är förstås en utmaning, inte bara litterärt, utan också att hitta ett sätt att skriva och berätta som ligger nära verkligheten, men som (förstås) inte är verkligheten.
Jag började gräva i detta när jag skrev storyline för Sveriges Radios satsning Vikingar, säsong två. Då skrev jag mest om gudarna. Men det blev oemotståndligt att skriva en roman om den tiden. Och eftersom den främsta ögonvittnesskildringen av vikingarna skrevs av en arab på upptäcktsresa tog jag fasta på Ahmad Ibn Fadlāns tusen år gamla text.
Här är några av de källor som jag har använt för att fördjupa mig i ämnet:
Ahmad ibn Fadlān: Ibn Fadlān and the Land of Darkness: Arab Travellers in the Far North
Isabelle Andersson: Smyckade gotländska kvinnor: En studie av samspelet mellan feminina smycken i gravar & depåer under vikingatiden på Gotland, Masteruppsats 45 hp i arkeologi VT 2022
Den poetiska Eddan, översättning Lars Lönnroth
Och till denna översättning finns en förnämlig blogg som Lars Lönnroth skrev: Eddabloggen
Vikingarnas Visdomsord, Hávamál i översättning av Karl G. Johansson
Per Holmberg (University of Gothenburg), Bo Gräslund (Uppsala University), Olof Sundqvist (Stockholm University), and Henrik Williams (Uppsala University): The Rök Runestone and the End of the World,
Historiska muséet har en fin sajt med mycket fakta.
Edda, Snorri Sturlasson i Anthony Faulks översättning.
Mikael Males: Den äldsta fornnordiska litteraturen
Jean Winand: De egyptiska hieroglyferna
Carolyne Larrington: The Norse Myths: A Guide to the Gods and Heroes
Klas Wikström af Edholm: Vikingatidens människooffer
Jóhanna Katrín Friðriksdóttir: Valkyria: vikingatidens kvinnor
Är du lärare och vill använda ”Björnpojken” i din undervisning kan du hitta en lärarhandledning här.
Och vill du köpa boken finns den här.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.