Augustin Erbas författarsajt

Etikett: komedi

  • I vilket Augustin riskerar att bli filmstjärna

    Det kommer upp skyltar i mitt kvarter. Det ska spelas in en film, bara så vi vet och inte blir förvånade. Ha! Som om det skulle förvåna mig att hamna i en film. Jag spelar ju redan huvudrollen i mitt eget liv. 

    Jag tänker inte mer på saken, inte alls. Jag tänker inte på att det ska dyka upp en regissör på min gata, kanske någon i basker. Kanske någon som bryter på ett väldigt filmiskt språk, som till exempel franska. Och den här franskättade regissören som dyker upp på min gata i basker är säkert inte på jakt efter talanger. Jag menar, varför leta naturbegåvningar på en helt vanlig gata i stan. Även om de kanske finns där.

    Jag är ju inte 25 längre, men numera vill man väl ha mogna talanger. Och jag är verkligen inte någon Greta Garbo, även om jag faktiskt varit tystlåten säkert någon minut någon gång. Om jag blev absolut tvungen att jämföra mig med en filmstjärna, alltså verkligen pistol-mot-pannan-tvungen så skulle jag väl snarare säga att jag skulle kunna tänkas vara som Gary Cooper, Keanu Reaves eller Harry Styles.

    Om jag absolut var tvungen att tänka på mig själv som skådespelare skulle jag nog vara just en sån som är tuff på film. Och snygg. Och välbetald.

    Och om regissören säger åt mig: Augustin kan du plocka fram den där pojkaktiga glimten i ögat och hela filmteamet skulle rynka på pannan och tänka hur ska det ens gå till Augustin som är så tuff, men så lyfter jag på mitt vänstra ögonbryn på ett charmant sätt och det går ett imponerat sus genom teamet.

    Suset är så högt och beundrande att det stör ljudupptagningen så man måste ta om scenen, men det gör ingenting för jag tror att jag skulle vara just den sortens skådespelare som kan ta om scener och göra det precis lika bra varje gång. Och så klagar jag ju inte. 

    Men jag har ju redan ett jobb, och excelfiler att hålla reda på och jag har en massa möten om digital transformation och budget, så skulle det komma ett erbjudande, så måste jag faktiskt säga nej. Jag har hört att Malibu och Kalifornien är lite varmare än Sverige i november, men nej, man måste ibland prioritera. 

    Jag läser på pappret uppsatt i porten om filminspelningen och går upp för trapporna till kontoret. Det kommer alltså att vara filmstjärnor på plats på min gata. Kanske kommer de få syn på mig. Kanske kommer de hälsa på mig. Hur ska jag hälsa tillbaka? Avslappnat? Självsäkert? Kanske ska jag inte hälsa alls utan bara spela att jag hälsar. Och hur ska jag veta om de verkligen hälsar på mig eller om det bara är en del av manuset. Då kanske jag förstör alltihop om jag hälsar tillbaka. Tänk om jag distraherar filmfotografen med min talang och han glömmer att filma de riktiga stjärnorna. Då kan det bli dålig stämning.

    Så kommer dagen då filmteamet anländer till min gata. Det är bilar från 90-talet som stinker bensin och tutar på varandra. Det är vakter överallt som hindrar moderna bilar att åka in och störa. 

    Jag tittar ut genom fönstret på det som pågår. Tänk att höra till det där gänget, de som tillsammans nu utforskar dramatikens innersta väsen, det är som om Euripides kom på besök. Undrar vad min fru skulle säga om jag – lite nonchalant berättade att jag var med i en film. Hon skulle antagligen vilja se den.

    Kanske skulle hon envisas att vi skulle behöva bjuda hem alla våra vänner så de också kunde få se den. Och kanske också de som är ytligt bekanta. Kanske alla jag känner på Facebook. Eller alla på Facebook. Jag skulle stå i köket och säga att det inte alls är så märkvärdigt att vara skådespelare, och att de verkligen inte behöver titta. 

    Inspelningsteamet på min gata tar om samma tutande scen hela förmiddagen. 

    Vid lunchtid ska jag gå ut från huset och köpa något att äta. Men det står en vakt i gul varselväst i porten. 

    ”Du får inte gå ut”, säger han. ”Det pågår en tagning.” 

    ”Men vad är det värsta som kan hända om jag går ut”, säger jag. ”Att jag råkar bli filmstjärna?”

    Han tittar på mig med en bekymrad blick. 

    ”Nej, att du råkar komma med på bild. Och då måste du få ersättning.”

    (Vill man hellre lyssna på detta kåseri kan man göra det här.)

    Gillar man de texter jag skriver i den här stilen garanterar jag att man också gillar boken som hade arbetstiteln ”Vi ska få öppet kontorslandskap”, men fick en annan i slutändan. Min roligaste bok, som handlar om en stackars mellanchef med oväntat stora likheter med undertecknad – hälsoångest, för många terapeuter (samtidigt) och andra bekymmer. Den finns inbunden, men också som e-bok eller ljudbok inläst av Johan Ulveson på strömningstjänsterna. Om man skulle vara sugen på att få skratta lite i vår eländiga tid. 

    Vill du däremot läsa min nya bok så finns den för förhandsbeställning här. 

  • Johan Ulveson högläser Augustin Erbas komedi

    Ljudboksomslaget till Den unge Walters lidanden

    Augustin Erbas nya roman, komedin ”Den unge Walters lidanden” finns nu som ljudbok.

    Walter lever ett nervöst liv som chef för ett litet bankkontor när han oväntat blir befordrad. Huvudkontoret är över inte bara hans ambitionsnivå utan också hans kompetensnivå. Walter har redan fullt upp med sin frånvarande sambo och de symtom han ser som tecken på en nära förestående död. Men hur sjuk är han egentligen? Och hur ska det gå när hans första uppdrag blir att åstadkomma ett öppet kontorslandskap?

    ”Jag blev väldigt glad när förlaget föreslog Johan Ulveson”, säger Augustin Erba. ”Att läsa in en komisk roman kräver ett öra och en erfarenhet av humorproduktioner och då är ju Johan en av de bästa i Sverige.”

    ”Och efter att just ha ägnat många timmar åt att läsa in Blodsbunden, och känt att det nästan blev övermäktigt, kändes det tryggt att lämna mitt senaste verk i någon annans händer. Blodsbunden innehåller en del humor, men det är ju inte samma slags romanbygge som Den unge Walter.”

    Omslagsbilden till ljudboken och boken är ritad av Graham Samuels. ”Den unge Walters lidanden” finns där poddar finns, till exempel Storytel och Bookbeat, från den 31 mars 2022.

  • Augustin Erbas nya roman är en komedi i kontorsmiljö, om en mellanchef.

    Inbundna versionen av Den unge Walters lidanden. Omslaget är gjort av Eva Wilson och teckningen av Graham Samuels.

    ”Walter lever ett nervöst liv som chef för ett litet bankkontor när han oväntat blir befordrad. Huvudkontoret är över inte bara hans ambitionsnivå utan också hans kompetensnivå. Walter har redan fullt upp med sin frånvarande sambo och de symtom han ser som tecken på en nära förestående död. Men hur sjuk är han egentligen? Och hur ska det gå när hans första uppdrag blir att åstadkomma ett öppet kontorslandskap?”

    Efter att ha skrivit ett kammarspel om civilkurage ”Ensamhetens broar” (2009), en episk familjekrönika ”Blodsbunden” (2015) och en kärlekshistoria ”Snöstorm” (2019) har Augustin Erba nu valt att skriva i ytterligare en genre: komedien.

    ”Det är 400 år sedan Molière föddes och jag ville skriva något inspirerat av Den inbillade sjuke”, säger Augustin Erba. ”Människor som försöker finna sig tillrätta och samtidigt kämpar mot sina inre demoner är intressanta. Och en källa till skratt – i alla fall för omgivningen. ”

    Som vanligt har Augustin Erba tagit avstamp i sitt eget liv, både när det gäller hälsoångesten och livet som mellanchef. Det var dock inte självklart att skriva en komedi.

    ”Många skönlitterära författare går över till att skriva deckare, men jag kände mig mer intresserad av att utforska den moderna komedins möjligheter”, säger han. ”Och det var först när jag började skriva kåserier i Dagens Nyheter som jag kände att det kanske skulle vara skönt för mina bokläsare också, att få något humoristiskt. Många av dem som hör av sig till mig på tidningen har läst min delvis självbiografiska ensamhets-trilogi och de har varit väldigt uppskattande till mina kåserier.”

    Så efter tre romaner som utforskade ensamhetens innersta väsen, låt vara med vissa humoristiska scener som fångade tillvarons inneboende absurditet, skrev Augustin Erba en komedi:

    ”Att skriva humor är minst lika svårt som att skriva drama, tycker jag. Drama kan vara bra på många sätt, men om ingen skrattar, om humorn inte är rolig, eller om det bara är författaren som tycker att det är roligt, då är en komedi ett misslyckande. Ett drama kan också vara aningen mer förlåtande om inte varje ord hamnar exakt rätt i meningen. Ett skämt där tajmingen är fel är inget skämt, det är bara pinsamt.”

    Men Augustin Erba är ingen nykomling inom att skriva i denna genre. Han har skrivit humor till Morgonpasset i P3, coachat några av Sveriges främsta komiker i skämtskrivande och dessutom skrivit många komiska kortpjäser för Radioteatern i P1.

    Den unge Walters lidanden finns att köpa där böcker finns från slutet av mars 2022. Och ljudboken, inläst av Johan Ulveson, finns där ljudböcker finns.